Detaljer

Som jag tidigare varit inne på, så gör det kalla väder att det inte riktigt går att få verstaden varm nog för epoxiarbete - eller energiåtgången är i alla fall inte försvarbar, och av den anledning får jag ta mit bygge i baklänges ordning. Jag har altså börjat med detaljarbetet och har fått göra gjutarbete inomhus i källaren. Där finns desutom -för min del i alla fall - en stor fördel vid att börja med detaljerne - dom är i reglen väldigt pyssliga och tidskrävande och då det finns så många olika delar man måste få till (petig är man också) så finns altid risk för slarv derför att man vill vara klar i tid. Att få mest möjligt av detta klart i förhand känns väldigt bra - när skrov och däck är klara är det bara att pusla ihop kanoten och sjösätta.

Först ut var linfästen. Eftersom där kommer finnas minst 16 beslag av detta slaget får jag börja tidigt i proccessen med en gjutform och sedan passa på att gjuta ett beslag varje gång jag blander epoxi. Ideen till dessa linfästen är igen rakt av från ulf Johansson. Funktionelt, snyggt och lätt.

gjutform linfästen

Sedan Började jag på skäddan. Jag gör som i mit förre bygge och gör en skädda i kol och glas på en kärna av trä. eftersom styvheten kommer av det yttre skalet i kol och glas väljer jag att spara några få futtiga gram och hyvler till en brädda i 7 mm gran fram för att använda plywood. Formen på skäddan kommer av att den aldrig skal komme längre ut än 45 grader.

                                    

Skädda i 7 mm gran. Axeln är en avskuren bit från en kolfiberpaddel som jag fick av paddelkompis Viktoria, MKK

 Skäddan behandlas med svart lut innan grundningen med epoxi, förr at inte trädet skal träda fram mellan kolfibertråderne. Lut drar i motsats till bets inn i virket, och går at slipa lätt. Reagerer inte med epoxi.

Sporet till linan görs vid att låta fibermaterialet fortsätta ut över kanten på träkärnan - dom tapade biterne dras ut sedan och formen sågas ut ur fibermaterialet igen

gjutningen trycks ihop under tre lager iggunderlag för at trycket fördelas ut över hela objektet. Gladpack som mellanläg / släppmedel

...Och den färdiga gjutningen. Bara att såga ut...

På mit före bygge var jag inte riktigt nöjd med skäddaboxen i plywood. Först och främst blev den förr tung (skädda + box = 400 g.) och desutom tog den ganska lång tid att göra. Jag gjorde den också lite för tight först och fick bruta upp den för att kunne lägga inn lite distansbitar, där jag upptäcte att den var rätt lätt att bryta sönder just i skarven. Samtidigt kan jag tycka att det känns lite besvärande att ha trä på ett så svårt åttkomligt ställe i den färdiga kajakken. Altså tänkte jag gjuta skäddan den här gången. Målet var altså lättare, starkare, enklare och mera vattentålig samt snyggare(?) än i plywood.

Formen att gjuta skäddaboxen på

Nu är det så dags att få till lite flera former. infällning av gummiluckor i kolfiber samt infälld skäddareglage. Formarne till nersänkning av gummiluckorna gör jag i Cellplast S120 blå, som sedan spacklas med gips, slipas, poleras och behandlas med shellack. Jag gjuter sedan medformvax och släppmedel, en metod jag börjar ha ganska bra erfarenhet av. Skäddareglaget gjuter jag på en form av trä, eftersom formen är lite mera krävande än vad den mjuka cellplasten medger.

Gjutformar med gips.

maller för att klippa fiermaterial

Gjutning klar

Ut över nämda detaljer har jag också gjort klart fotstöd / framre skott i kolfiber och distans foam och glasfiberrör til linfästen i stäverne. Jag är väldigt nöjd med resultatet och vikten på de enskilda elementen. Jag bokför gram och kilo väldigt någrant för att hela tiden kunne hålla vikten på ett minimum. Målet kan jag avslöja nu är att hålla vikten på under 16 kg utan att kompromisa med styrken ( set i förhållande till före bygget ), så det blir med samma dublering av väven i botten, 3 lager remsor i skarv mellan skrov och däck, samt  4 - 5 lager i stäverne. När jag säger under 16 kg blir det också incl. samtliga beslag, linor, gummicord, sits luckor och skott. Inget fusk.

hela familien samlad! - Klicka på bilden och se beskrivning nedan.

Skäddabox 100 g. / Skädda 100 g. / lucknersänkning 15 cm 50 g. / lucknersänkning 24 cm 90 g. / lucknersänkning 20 cm 70 g. / Skäddareglage 20 g. / 6 stk. linfästen 4 g. stk / Fotstöd 250 g. - Redan nu har jag uppnåt en vikt som ligger lägre än mine upskattninger för en kajak på sammanlagd under 16 kg. Största viktbesparelsen är skädda + box som sammanlagd väger det halva jämfört med mitt före bygge. Metalpinnerne i venstra hörn på bilden är till linfästen och är väldigt lätta. 2 gram pr. beslag kommer det väga - materialet är förstås grade 1 titanium -då är jag säker på att det aldrig kommer rosta utan förblir blankt och fint efter 10 års salteksponering.

Skäddaboxen - Jag kaller den i-skädda (go apple)

Skålen till infällningen av skäddareglaget. Själv tycker jag designet av denna blev väldigt bra.

Olika stadier av produktionen av linfästen.

Specifikationer på nya Kajaken

Man har frågat mig om deplacement och andra mått. Eftersom detta kanske kan vara av interesse för flera (det har iallafall betydelse för kajaken) tänkte jag posta en notis...

Längd (LOA)                                          560 cm
Bredd (BOA)                                            50 cm
Längd vattenlinje (LWL)                           542 cm
Bredd vattenlinje (BWL)                             47,5
Djupgång                                                  11,8


Våt yta                                                 2,096 m2
Deplacement                                           127 kg
Volym                                                     334 l.
Prismatisk coefficient (PC)                           0,55
Halvvinkel ingående                                   6,9
Halvvinkel utgående                                  8,0
“Fatness ratio”                                            0,78

Jag kommer nog posta lite om tidsplan åttgång i praktiken, och planerad och faktisk vikt av kanotens olika delar.

Uppehål i bygget...

..Ja här händer inte mycket för tilfället - har varit för kallt i verkstaden. Å andra sidan har det varit precis lagom för lite myspaddling i helgen...

                           Fjällbacka, Bohuslän - Spannar efter isfri passage!

Jag har under helgen varit i Bohuslän och paddlat med Leif Jägerbrand som jag lärde känne under "Orust Runt" tävlingen i somras som Leif arrangerade. Det rörde sig om ett gammalt avtal som inte riktigt havde tagit höjd för den extrema kyla vi havde i helgen, men vad, ett avtal är ett avtal.

Jag åkte upp til Leif redan på fredagen och vi sov tack och lov i hans stuga vid Uddevalla den kvällen där termometern i bilen redan på vägen över Hallandsåsen visade -18c. Nästa morgon vaknade vi till en kristalklar solig dag med väldigt svag vind och temp. på -16 som höll i sig hela dagen. Vi handlade mat, åt lite skräpmat och kom iväg lite för sent, och fick nu leta fram en isfri iläggningsplats så vi åkte norrut mot Grebebstad där det ryktades om Isfri hamn. Vi hittade dock isfritt innan, i Fjällbacka, och sjösatte vora kajakker här vid ungefär 13:00.

                                           Jag och väderöarna

                                           Leif och begynnande isläggning

På Lördagen hann vi paddla i ett par tre timmar i perfekt solsken innan det så småningom blev mörkt. Dagens enda actionfyllda upplevelse stod jag för. Jag forsökte mig på en riktigt kall roll och misslyckades - och misslyckades igen -och igen, men eftersom det fan inte var något seriöst alternativ att göra en wet exit så fick jag ju så småningom rolla upp igen till Leif som hann bli smått orolig. Misären gjorde att jag, då vi kom fram till skäret vi tänkt tälta på, envisades med att repetera med ett halvt dussin rollar som tack och lov satt aldeles utmärkt. Tyvärr med resultatet att jag blev ganska så kall om fingrarna då vi gick i land och slog läger.

Jag rollar minus 16c

Det blev en fantastisk fin kväll med kort ö-promenad lite fotoarbete en stjärnhimmel som var klarare enn något jag set på sommaren. Tyvär fick kylan och det tidiga mörkret oss att hitta sovsäcken och Leifs Hilleberg Unna som fick räcka till två personer plus all mat och utrustning. Bekvemt vet jag fan, men vi frös inte iallafall.

på tork

no words...

Nästa morgon havde det blåst upp  men åtminstone var det fortfarande helt molnfritt och soligt och temperaturen var nu uppe i gassande -5c. Det blev en lång brunch i solen och då vi äntligen kom iväg havde kloackan hunnit bli 12:30. Det blev en nogot kortare paddling tillbaka till Fjällbacka där isen - mottsatt isprognosen från SMHI - havde lagt sig fram för inseglingen. Det viste sig dock att isen gick passera - med tålamod och möda. En fin helg med sammanlagt blygsamma två mils paddling. Nu får jag nog börja bygga...

                                     Spår genom isen

Byggstart

Nu äntligen kom jag igång. I dagarne efter nyår havde jag utbyt den traditionella bakfylla med träningsverk och kände mig sålunda redo inför projektet.

Eftersom jag inte har tillgång till storformat print under lovet fick jag be en kompis fixa tryck och fick då nöja mig med halva spantprofil på samma A2 ark. Altså fick jag använda ganska många timer på att föra över ritninger till 12 mm mdf skiva - själva sågningen går mycket fortare - och inom kort havde jag alla spantmaller klara. - 19 stk fram för 12 som jag är van vid - 28 cm mellan spanten fram för 44 cm. Forutom spanten gör jag stävmaller i 10 mm björkplywood. För att enklare kunne rikta dessa vinkelrätt på spanten gör jag stävmallerne långa nog att gå från spetserne av den framtida kajakken och två spant inn.

Jag har använt samma halvkassa jigg att bygge mine två senaste båtar på och tänkte att nu var det dags att bygga nytt och bättre, så jag investerade i en tjock mdf skiva och gick i gång.

Att rikta spant tar verdens tid - men är man lite systematisk går det undan utan större frustration. Först ser jag till at min byggställning är riktat någorlunda -man behöver inte vara petig här - jag har byggd på en ställning som var så snedd och vriden att det inte gick ställa en mugg med kaffe på den - men en riktat ställning underläter när man skal ställa in spanten i förhållande till varandra. Näst drar jag en tråd på längden och drar ett streck på mittlinjen och monterer spanten med tvinger. Jag kollar sedan med vattenpas att spant 1 och spant 19 står lodrätt. Vissa föredrar säkert at kolla samtliga nitton med vattenpas men jag tycker denna metod är snabbare och mera pålittlig. Jag har borat et 8 mm hål i samliga spant der vattenlinjen och centerlinjen korsar varandra. Nu drar jag en tråd från spant 1 till 19 genom hållen i samtliga spant, och sedan är det bara at se til at "siktet" är rätt inställd - och då vet du att samtliga spant står rätt och det går kolla "live" - man har fullt överblick och behöver inte gå tillbaks och kolla med vattenpas igen. Jag låter tråden hänga några dager för att kolla om ställningen sätter sig och sätter en pelare under mitten om ställningen hänger för mycket på mitten.

perfekt!

Voila!

Detta blir ochså bygget der jag säger hejdå till rakt sågade ribbor - nu har jag själv - med svärfar till hjälp - gjort profilerad ribb av skånsk snabbvuxen grann och det med perfekt resultat, det blev till och med ganska kvistfritt eftersom fräsen och hyvlen knäckte de värsta biterne. Jag överväger att väga utt och sortera ribborna efter vikt och utseende - eftersom der finns ribbor nog för nästan två byggen - Men det är vel egentligen bara att sätta i gång att bygga så snart den hårda vinterkylan är borta om några veckor.

Grönlandspaddel i Kolfiber

Då blev paddeln äntligen klar efter 1½ månads job. Inte att det var särskilt mycket jobb utan väldigt många delmoment med gott om härdningstid emellan. Paddeln är gjort helt i kol och glasfiber utan någon kärna av trä eller skum -paddeln är helt ihålig och ganska lätt. Metoden är vel beskriven av både Duane Strosaker i USA och Rune E. här i Sverige, så det är bara att googla om man vil beta hur...

paddel steg för steg...

Kort beskrivet så gör man en plugg i gran av en 1/4 paddel (eller ett ½ paddelblad om man vil) med precis samma teknik som när man gör sig en vanlig grönlandspaddel i trä. Sedan limmar man fast bladet på en rak o platt bräda, vaxar undret fira gånger + et lager formsläppmedel. Här över gjuter man med epoxi och sex lager glasfiber en form att använda för själva paddelgjutningen. Man lägger en hålkelsfog av mikrofiber och epoxi på de skarpa slagen runt pluggen innan man lägger glasfibern, eftersom denna inte går forma enda ut i hörnen. Efter härdning är det bara att lossa formen från pluggen, vaxa formen fira gånger, släpmedel en gång och sen är det klart att gjuta. Jag kör med ett uppläg på 1 lager kol / 1 lager glasfiber / 1 lager kol / 3 lager glasfiber = 6 lager ialt. Till varje gjutning går det åt ungefär 120 g. epoxi. Efter fira gjutninger (glöm inte 1 vaxning och et lager formsläpmedel mellan varje gjutning!) är det bara att skarva ihop paddeln, lägga fiberremsor över skarverna och pensla epoxi och slipa tills paddeln är slät. Jag prövade att amera skarven med glasfiber som bliver transparent fram för Runes metod med synligt kolfiber. -Resultatet är acceptabelt, fast glasfibern blir aldrig hundra procent transparent mot en svart grund som kolfibern och man ser några mikroskopiske luftbubblor under väven. Jag valde avslutningsvist att lacka 3 gångar med 2 komponents polyureatanlack.

Skarvbit

verkar passa

hmm...snyggt!

Jag är väldigt nöjd med resultatet. Min lättaste träpaddel väger exakt 900 gram och den är 8 cm kortare och har ett löjligt tunnt skaft eftersom jag slimmade paddeln aldeles för mycket för att kunde hålla nere vikten. Kolfiberpaddeln väger prick 700 gram, och är styvare fast fläxer fortfarande fint. Voymen är mycket högre end mina träpaddlar och jag har ett reelt skaft att hålla om. som sagt lite längre en mina andra paddlar och med anningen bredare blad (88 mm är dom vel).

färdigt resultat - farkosten i bakgrunden har ingen betydelse i sammanhanget...

materialåtgången incl. formen är ungefär:

850 g. epoxi

0,9 m2 kolfiber twill

3,0 m2 glasfiber twillväv 160 g.

35 g. (!) polyureatanlack

6 stk. skumroller

6 stk billiga pensler

frysposer

formvax

formsläpmedel

acetone

Nu ser jag bara fram emot att få provpaddla ordentligt - Och just det! - att få börja på nya kajakken...