söndag 24 januari 2010

Detaljer

Som jag tidigare varit inne på, så gör det kalla väder att det inte riktigt går att få verstaden varm nog för epoxiarbete - eller energiåtgången är i alla fall inte försvarbar, och av den anledning får jag ta mit bygge i baklänges ordning. Jag har altså börjat med detaljarbetet och har fått göra gjutarbete inomhus i källaren. Där finns desutom -för min del i alla fall - en stor fördel vid att börja med detaljerne - dom är i reglen väldigt pyssliga och tidskrävande och då det finns så många olika delar man måste få till (petig är man också) så finns altid risk för slarv derför att man vill vara klar i tid. Att få mest möjligt av detta klart i förhand känns väldigt bra - när skrov och däck är klara är det bara att pusla ihop kanoten och sjösätta.

Först ut var linfästen. Eftersom där kommer finnas minst 16 beslag av detta slaget får jag börja tidigt i proccessen med en gjutform och sedan passa på att gjuta ett beslag varje gång jag blander epoxi. Ideen till dessa linfästen är igen rakt av från ulf Johansson. Funktionelt, snyggt och lätt.


gjutform linfästen


Sedan Började jag på skäddan. Jag gör som i mit förre bygge och gör en skädda i kol och glas på en kärna av trä. eftersom styvheten kommer av det yttre skalet i kol och glas väljer jag att spara några få futtiga gram och hyvler till en brädda i 7 mm gran fram för att använda plywood. Formen på skäddan kommer av att den aldrig skal komme längre ut än 45 grader.


                                    
Skädda i 7 mm gran. Axeln är en avskuren bit från en kolfiberpaddel som jag fick av paddelkompis Viktoria, MKK


 Skäddan behandlas med svart lut innan grundningen med epoxi, förr at inte trädet skal träda fram mellan kolfibertråderne. Lut drar i motsats till bets inn i virket, och går at slipa lätt. Reagerer inte med epoxi.


Sporet till linan görs vid att låta fibermaterialet fortsätta ut över kanten på träkärnan - dom tapade biterne dras ut sedan och formen sågas ut ur fibermaterialet igen



gjutningen trycks ihop under tre lager iggunderlag för at trycket fördelas ut över hela objektet. Gladpack som mellanläg / släppmedel



...Och den färdiga gjutningen. Bara att såga ut...


På mit före bygge var jag inte riktigt nöjd med skäddaboxen i plywood. Först och främst blev den förr tung (skädda + box = 400 g.) och desutom tog den ganska lång tid att göra. Jag gjorde den också lite för tight först och fick bruta upp den för att kunne lägga inn lite distansbitar, där jag upptäcte att den var rätt lätt att bryta sönder just i skarven. Samtidigt kan jag tycka att det känns lite besvärande att ha trä på ett så svårt åttkomligt ställe i den färdiga kajakken. Altså tänkte jag gjuta skäddan den här gången. Målet var altså lättare, starkare, enklare och mera vattentålig samt snyggare(?) än i plywood.


Formen att gjuta skäddaboxen på

Nu är det så dags att få till lite flera former. infällning av gummiluckor i kolfiber samt infälld skäddareglage. Formarne till nersänkning av gummiluckorna gör jag i Cellplast S120 blå, som sedan spacklas med gips, slipas, poleras och behandlas med shellack. Jag gjuter sedan medformvax och släppmedel, en metod jag börjar ha ganska bra erfarenhet av. Skäddareglaget gjuter jag på en form av trä, eftersom formen är lite mera krävande än vad den mjuka cellplasten medger.



Gjutformar med gips.



maller för att klippa fiermaterial



Gjutning klar

Ut över nämda detaljer har jag också gjort klart fotstöd / framre skott i kolfiber och distans foam och glasfiberrör til linfästen i stäverne. Jag är väldigt nöjd med resultatet och vikten på de enskilda elementen. Jag bokför gram och kilo väldigt någrant för att hela tiden kunne hålla vikten på ett minimum. Målet kan jag avslöja nu är att hålla vikten på under 16 kg utan att kompromisa med styrken ( set i förhållande till före bygget ), så det blir med samma dublering av väven i botten, 3 lager remsor i skarv mellan skrov och däck, samt  4 - 5 lager i stäverne. När jag säger under 16 kg blir det också incl. samtliga beslag, linor, gummicord, sits luckor och skott. Inget fusk.



hela familien samlad! - Klicka på bilden och se beskrivning nedan.

Skäddabox 100 g. / Skädda 100 g. / lucknersänkning 15 cm 50 g. / lucknersänkning 24 cm 90 g. / lucknersänkning 20 cm 70 g. / Skäddareglage 20 g. / 6 stk. linfästen 4 g. stk / Fotstöd 250 g. - Redan nu har jag uppnåt en vikt som ligger lägre än mine upskattninger för en kajak på sammanlagd under 16 kg. Största viktbesparelsen är skädda + box som sammanlagd väger det halva jämfört med mitt före bygge. Metalpinnerne i venstra hörn på bilden är till linfästen och är väldigt lätta. 2 gram pr. beslag kommer det väga - materialet är förstås grade 1 titanium -då är jag säker på att det aldrig kommer rosta utan förblir blankt och fint efter 10 års salteksponering.



Skäddaboxen - Jag kaller den i-skädda (go apple)



Skålen till infällningen av skäddareglaget. Själv tycker jag designet av denna blev väldigt bra.



Olika stadier av produktionen av linfästen.



17 kommentarer:

  1. Eftersom jag också är Macintorsk så gillar jag din iSkädda ;-)

    SvaraRadera
  2. Själv sitter jag med en 5 år gammal pc laptop och drömmer om den 27" imac i5 jag beställde för 2½ månad sedan. Ser mycket fram emot att bli med mac

    SvaraRadera
  3. Ska du ha skäddareglaget på högersidan..?
    Annars ser det väl rätt hyggligt ut.. ;)

    SvaraRadera
  4. Jag har reglaget på högersidan på min nuvarande och tänkte köra med det igen. Jag har egentligen inte tänkt så mycket över just detta annat än att jag har bäst koordination i min högre hand och därför ville ha reglaget här. Man borde kanske istället tänke att man har bäst koordination i sin lediga hand? annars är det vel lite vilket som...

    SvaraRadera
  5. Kollade av med några kommerciella kajaker nu, huruvida reglaget bruker sitta på höger eller vänster sida och det verker vara lite grann som med tanklocket på biler - lite vilket som.

    SvaraRadera
  6. Det brukar för det mesta sitta på högersidan tror jag - dock upplever jag inte alltid att kommersiella tillverkare har den bästa lösningen..

    Jag vill helst ha reglaget på vänstersidan eftersom, som du skriver, man har bäst koordination i högerhanden - och högerhanden vill jag hålla om paddeln. Skäddan är ju enkel att justera men att byta grepp med styrhanden i grov sjö t ex känns för mig mer korkat.

    Kanske inte samma problem med gp i o f s..

    Fast tanklocket ska väl sitta på högersidan så man slipper öppna bildörren rakt in i pumparna, på vänsterstyrda bilar alltså..

    SvaraRadera
  7. Ja,då fattas bara själva farkosten...

    SvaraRadera
  8. Jättebra med korta paddelkompisar ju ;)

    SvaraRadera
  9. Vad tror du om fotstyrt skäddareglage så som Rune E har gjort? Då slipper man släppa någon hand alls =)

    SvaraRadera
  10. Har titat på Runes. Jag tycker nog att att han löst ett problem som inte finns. Jag tittade själv på en variant där man ställde skäddan med handen och sedan hade ett fottramp som kunne nolställa skäddan. Under paddlingen behöver man oftast inte finlira med skäddan. Deremot uplever jag när jag skal svänga tvärt, eller när man pressas ur kurs vid surf, ett vist behov av snabbt och momentärt att kunne nollställa skäddan för att få farkosten lättsvängd. Skäddan åker altså upp sålänge man håller pedalen nertryckt. När pedalen släpps igen kommer skäddan automatisk återgå till det förinnställda läget. Jag har skissat på en sådan variant, och den blir ganska mycket enklare än Rune E's eftersom där på denna varianten inte är behov av en "säkerhetsspärr" då effekten bara är momentär. Jag har som sagt skissat klart en metod, men kommer nog testa systemet på Njorden först eftersom jag är lite tveksam till galna uppfinninger. Det är väldigt charmigt i flåklypa Grand Prix men i verkliheten på sjön kan man vara lite skeptisk till vad som är praktisk användbar. Lite som med träluckor :-) sindrika system med gummicord som låser själv och är hundra procent täta?!? - men som sagt -Jag kommer testa min variant på Njorden

    SvaraRadera
  11. Svårigheten i att testa nya grejer är att det aldrig blir riktigt 100 vid första försöket - inte förrän nästa bygge får man till det precis så som man ville ha det. Å då provar man i stället ut nån annan ny grej som inte heller blir bra förrän andra försöket. Vilket i slutändan ger att man får bygga vääldigt många kajaker..

    Annars tycker jag generellt - keep it simple. Förenkla så mycket det bara går och ta bort alla lösa delar. Förr eller senare går allt sönder och har man otur så åker man själv på att reparera..

    Men håller med Jacob att fotreglerad skädda känns lite som ett "ickeproblem". Tror aldrig jag ens har funderat på behovet och Björns kajaker är ju dessutom för det mesta ännu mer lättmanövrerade än mina. Hrm, utan att bli alltför "ofin" skulle jag nog rekommendera mer paddelträning i stället..

    Har varit i kontakt med Kajaksport förresten, och ska beställa luckorna..

    SvaraRadera
  12. Tack för både förtydligande av dillemmat vid hemmabygge och för luckorna. -Då kan jag snart sjösätta...:-)

    SvaraRadera
  13. Nog finns justeringsproblem med skäddakajaker. Du justerar skäddan för en viss kurs utifrån vind och kajakens fart. Plötsligt gör du en fartökning och därmed börjar kajaken lova upp mer mot vind. Du kan välja att konstant korrigera kursen med paddeltag och kantning eller att justera med skäddan. Fotstyrd skädda löser problemet.
    Vissa kajaker kanske lider mer än andra av upplovning

    SvaraRadera
  14. Hmm.. Möjligt att det finns ett problem med skäddakajaker - men jag skulle nog vilja lägga problemet på kajak och/eller paddlare - mer än på justeringen av skäddan..

    Har kört ganska mycket skäddakajak, alltifrån DKM+, instruktioner, våglek och veckoturer, med samma båt - och som jag sa - jag har aldrig upplevt något behov. Om kajaken har legat på marken fäller man ner den när man sjösätter, sen kanske justerar nån gång under färd innan man hittar rätt. Vid långa överfarter kan jag känna det lönt att mixtra med inställningen, annars brukar det bli samma hela dagen. Däremot ska jag trixa runt med styrtag eller vågor brukar jag dra in den nästan helt, för att få största möjliga frihet. Så visst behöver man justera skäddan ibland, men inte så ofta och det är sällan så jättebråttom. Och ett lite högre fördäck motverkar upplovningen rätt ok.

    För att inte bryta armen när jag klappar mig själv för mycket på ryggen - tror inte jag bygger så extremt bra kajaker eller är överdrivet skicklig paddlare. Tyvärr..

    Men det är bara min åsikt - tycker man det finns ett behov ska man ju naturligtvis prova. Det är ju en av fördelarna med att bygga själv..

    SvaraRadera
  15. När jag vel har hittat skäddans inställning passande vind, riktning och fart är det minimalt hur mycket jag peter med det. Måste jag endå peta med detta så är et system som kräver at jag med knäet trycker in en säkerhetspärr samtidigt som jag med foten finlirer med en pedal inte omedelbart något som tiltalar mig som en lösning på ett problem. Jag accepterer naturligtvis det faktum att Rune E är oerhört nöjd med sin konstruktion, för mig löser det dock inget. Jag sitter inte och finjusterer hela tiden utan bara ibland. Hade jag et behov av att finjustera hela tiden hade jag nog valt roder.
    Erik A du får det till att låta som att det inte alls går reglera en skädda på sjön om man har vanligt skäddareglage, när du skriver "fotstyrd skädda löser problemet" hvilket problem? Jag justerer ju bara skäddan med handen thats it! Jag skal inte konstant justera kursen med paddeltag eftersom jag justerer min skädda ner det behövs vilket går hur bra som helst de gånger något förhållande ändrar sig. Inte förlorer jag sekunder på den manövern.

    SvaraRadera
  16. Jacob, ingen kritik på ditt bygge. Det ser jättefint ut.

    Jag tycker dock att en fotreglerad skädda vore smidigare. Du slipper stanna och släppa paddeln då du vill justera skäddan.

    Varför hamnade skäddareglaget på däcket? Troligtvis pga att de första skäddakajakerna hade lägre volym och sittbrunnen fylldes också med packning. Fötterna gick inte att flytta.

    SvaraRadera
  17. Hej Erik. Det lugnt. Jag inser att ett fotreglage gör att man inte behöver släppa paddeln. Min poäng är bara den att det inte behöver göras så ofta att problemet finns. Lite som att någon gjorde en fotstyrd handbroms på bilen. När man till och med måste introducere en säkerhetsspärr blir det hela lite overkill. Och som jag ade tidigare har man behovet borde man nog överväga roder. Jag är helt enkelt inte enig, men om någon tycker att detta är ett uombärligt hjälpmedel så är det jättebra, men det kommer inte gå fortare eller säkrare...

    SvaraRadera