Faktisk gick jag direkt igång med däcket: Byggde snabbt ett underrede som skrovet passade på, sågade ut spantmallarne, monterade dom med silvertejp i skrovet och var väll igång med att ribba igen ett par dager efter att skrovet blev klart. Egentligen ingen märkvärdigt här. Jo kanske just i början: Jag har väldigt tvär rundning mellan skrov och däck och just här var det lite svårare än vanligt att få mina profilerade list att tura riktigt snyggt. Då paulownian var ganska mjuk, sågade jag inte bort ena federn på listan utan tryckte in den lite hårt och hoppades det gick. Vi får se... Utan tvekan det mest perfekt ribbade däck jag gjort hittills.
Då det hela börjar ta form tycker jag kanske vissa delar av fördäcket verkar lite platt och tråkigt, men särskilt akterdäcket som är helt platt kan synas lite väl brett just bakom sittbrunnen. Själva relingslinjen tycker jag däremot ser riktigt vass ut den här gången. Blir spännande att se hur den blir när jag sedan skall såga ut för infällningarna fram för sittbrunnen.
nog det bästa resultat hittills
Nöjd med ribbningen slipar jag snabbt hela däcket och är klar för pusselarbetet (det roliga). Jag har på jobbet tryckt ut en mall för sittbrunnen och sargen, att såga efter. Sedan är det bara att börja ribba den stående delen av nedsänkningen av sargen. Denna gången kommer jag täcka det hela med kolfiber och behöver alltså inte tänka på att dölja endträet och det går mycket snabbare att ribba utan att skulle skära i gering här. Den liggande delen av nedsänkningen där emot kan ta lite tid att få till, och då jag är en otålig rackare fick jag istället slarva liiite - igen det hela täcks ju efteråt. - Den stående delen av sargen gick därefter på rutin - Det var söndag kväll och istället för att gå lägga mig gick jag direkt på att såga ut för infällningarna fram för sittbrunnen. Först blev dom för korta och smala - det finns ju inte så mycket däck att skära i när man fortfarande har lite grönlandsstuk med lågt fördäck och sedan blir formen på utskärningen ganska annorlunda i förhållande till de andra kajakker jag sneglat på då jag har liten sittbrunn och kan gå mycket närmare på paddlaren med utskärningen. Dessutom är detta första gången jag gör sådana utskärningar och det kändes ingalunda rutinerat att börja på detta. Främst inte bara det att skära i det perfekta fördäcket, men sedan att få ribborna att passa och styra någorlunda rätt. Ärligt talat tyckte jag det var för djävligt - men efter några få ribbor gick det ganska lätt för sedan att bli ganska svårt att styra igen mot slutet, men med pyttelitet maskeringstejp gick det bra och resultatet blev jag nöjd med.
Jag var i farten i dessa dagar så dagen efter fixade jag att sänka ner båda luckorna fram och bak efter kvällsmaten fast än jag knappt sovit dagen innan - en snabbt beslut snabbt gjort och vad fan - blev det fel tänker jag ändå täcka allt med kolfiber efteråt...
Nur börjar man få en känsla av hur kajakken kommer se ut.
På tal om hur kajakken kommer se ut så har jag gjort några nya skisser i illustrator. Jag och Uffe har pratat en del om kajakker på sistone och vi hade väl både lite åsikter om vad som funkar och inte funkar. Uffe var lite inne på att maskering av infällningarna om jag skulle måla kajkken som jag tänkt från början kunde vara lite jobbigt, och då jag samtidigt så ett förslag från honom om att maskera rakt över däcket på olika ställen och sedan ha synligt kolfiber över däckets fulla bredd bestämde jag mig för att modifiera min ritning lite och se om det gick (då kan i också bättre fatta vad jag försökte beskriva).
Det blir ju lite mer kolfiber men jag giller det. Även den Vita som jag egentligen redan hade avfärdat jag ville ju ha en svart från början. Faktisk är jag uppe på tre möjligheter, där alla er blankt svart under botten och mattlackade i någon färgkombination på däcket med synliga kolfiberpartier: en där partierne mellan kolfiberpartierne är svartmålade, en vit och en där träet är synligt i mellan kolfiberpartierne. - Den senare är en variant som bygger på att träarbetet blev rätt så bra - samtidigt gillar jag inte riktigt färgen på trädet när det får epoxi, och jag överväger därför starkt att ge det samma svarta lutbehandling som jag gjort med ekgolven inne(!) - svart vet jag det blir - men om det blir snyggt eller om det funkar som effekt genom glasfiber och epoxi återstår att se - men det löser samtidigt ett annat problem: om jag vill ha synliga kolfiberpartier i däcket kan jag inte ha svart pigment i glasfiber och epoxi samtidigt, och hur gör jag då att kajakken är svart under lacken så repor syns mindre? - jo väljer jag ändå att måla svart då är det ju perfekt med svart trä under glasfibern och under kolfibern.
Jag har de senaste dagarna haft en del tävlingar att lämna in på jobbet och därför dröjde det en del dagar innan jag åter kunde jobba med däcket och ge däcket en coating med epoxi och sedan ta tag i kolfiber och glasfiberarbetet. Då jag vet att det blir mycket meck med den nya bredrutiga kolfiber jag har hittat - särskilt i arbetet runt sittbrunnssargen - är jag väldigt noga med att drapera innan jag börjar dränka in allt i epoxi. Epoxiarbetet kommer ändå ta ungefär tre timmar!!! - Det visar sig att limmet som håller tråderne på plats i den inköpte kolfiber inte är designat att reagera så epoxin men däremot på värme - den lossnar runt 20 c och jag håller 19 c i garaget då jag blandade epoxin - och den är väldigt svår att få att följa däcket - och hur skall jag få den att gå runt sargen då? Jag springer in och ringer säljaren på Carbix som säger att det är vanligt att jobba med varmluftspsitol under arbetet och att det skulle underlätta mycket. Ganska riktigt är det mycket lätt att få det att smyga sig runt alla tvära slag och jag blir ganska nöjd. Jag är extra noga runt sargen - inga luftbubblor under den här dyra dyra väven. Ett annat nytt experiment denna gången är att jag försöker få till en slätare yta och lägre laminatvikt genom att gnugga fast peelply på sina ställen av däcket.
Dagen efter - igår var det faktisk - fick jag dock en tråkig överraskning: på glasfiberpartierne har bitarna av peelply sugit upp alldeles för mycket epoxi och det syns strimmor av torra partier i glasfibern - inte så mycket att det nämnvärd kommer att ha försvagat laminatet - men dock så mycket att det inte går att hålla i trästruktur utan jag får senare måla med heltäckande. Än värre är att jag varit för slarvig på de stora ytorna med kolfiber och det bar blivit luftbubblor under flera av rutorna under kolfibern på fördäck - jag skulle gissa 70 - 80 riktigt stora rackare...
Det finns inte mycket att göra - jag kommer helt säkert inte att skära bort dom - då får jag lacka hela däcket -i stället skär jag små repor i varje bubbla och hoppas att tillräckligt med epoxi tar sig in för att styrka upp bubblorna lite och kommer funka hyfsad - men det blir många lager epoxi och mellanslipningar innan jag är nöjd. OCH det får bli lite fler uppdateringar av bloggen i fortsättningen...
